Du får använda mig som du vill, bara du gör det

Ni vet att jag skrev att det inte ger mig någonting egentligen. Jag har fel.
För när ett så enkelt ord av honom som "gumman" dämpar min ångest, ja då tänker inte jag släppa det.

Jag suger på att vara ensam

Det är svårt att vara ensam
men det är enkelt att vara själv
Jag slipper kompromissa. Jag slipper ta hänsyn.
Jag slipper bli sårad. Jag slipper såra.
Det är enkelt att vara själv
Då får jag göra det jag vill
Det är enkelt att hålla alla tankar på insidan, enkelt att vara tyst.
Men det är skönt att veta när någon lyssnar
Jag är rädd att någon ska ta det ifrån mig
För jag suger på att vara ensam
Det är kanske enklare att vara själv, men det är så mycket roligare att vara tillsammans

Och jag bjuder in dig igen, bara för att slippa ensamheten

Han vet att jag hatar att vara ensam. Att jag skriver ett enkelt sms för att känna att någon är nära. Han vet vilka knappar han ska trycka på, och han trycker på dem en efter en. Han har lärt sig vad som får mina ben att skaka som asplöv, och han kan enkelt få mig göra precis det han vill att jag ska göra.
"Du kan inte somna ifrån mig, det var ju så längesen."
Han utnyttjar det på precis samma sätt som jag utnyttjar att han kan ge mig den uppmärksamhet jag behöver. "Jag är jätte trött, men så är jag ju så svag för dig."
Och så vaknar jag till av tystnaden. Den långa tystnaden gör mig mer vaken än trött. Undrar vad han tänker på. Blir förväntansfull över vad han kan ge mig.
"Vi ska nog sova nu istället. Letar du upp mig?"
Självklart, svarar jag. Du kan inte gömma dig för mig!
Och där har han enkelt fått den dos han behöver för att känna makt.
Han avslutar med "godnatt gumman".
Och i den korta meningen har jag har enkelt fått den dos jag behöver för att dämpa min ensamhet.

Det ger oss egentligen ingenting. Precis som när jag äter någonting sött - jag mår bra när jag väl gör det. Men efteråt kan jag inte låta bli att undra varför jag just gjorde det.

Det gör ont att vara för nära, men det suger att det är så långt bort

Det gör ont att vara för nära
Det för ondare att vara för långt bort
Det gör ont att behöva vara tillsammans
Det gör ondare att vara ensam
Jag säger att jag klarar mig ensam
Men jag ber desperat om någon som ska bekräfta mig
"Vi har en underbar vänskapskrets, men det räcker inte"
- Jag kan inte ge dig alla delar du behöver
Jag kan inte få allt jag vill ha
Det gör ont att vara för nära, men det suger att det är så långt bort.

"As I walked through the door she was still in my head"

Den versionen jag har av Robert Pattinsons, Let Me Sign låt, är så otroligt frestretande. (säger man så?) Den är endast 2.20 lång och jag får höra 1 av 3 verser. Varje gång den tar slut blir jag lika frustrerad av den enda anledningen att jag verkligen vill höra mer. Den är för bra för att den ska ta slut där!

She spoke with a voice that disrupted the sky
She said, 'Come on over to the bitter shade,
I will wrap you in my arms and you'll know you've been saved.'
Let me sign, let me sign, can't fight the devil so let me sign.







Jag som trodde att jag skrivit det för sista gången...

Mamma frågade mig vad det var som kändes värst.
"Att jag har ätit och känner mig fet" tänker jag snabbt.
Men det värsta är faktiskt att jag tillåter mig själv att tänka att det är jobbigt. Att någonting som var borta dyker upp igen. Det ska inte vara ett problem. Det ska inte finnas! Men ändå sitter jag här och gråter av den enda anledningen - att jag tillåter mig. Jag skulle egentligen, lika gärna, kunna slå näven i bordet och tvinga mig själv ta mig samman. Jag skulle kunna sitta kvar bara för att övervinna den där rädslan. Men nog fan sitter jag här istället. Ensam på mitt rum med rödgråtna ögon i mitt mörka rum. Tänker att jag fick i mig för mycket. Tänker att jag väger mer imorgon när jag vaknar än vad jag gjort imorse. Samtidigt som jag tänker att jag inte behöver tänka de där tankarna. Att jag inte vill vara sjuk. Att jag faktiskt mår bättre utan.

Det värsta är inte att känna att det är för mycket utan att göra någonting åt det. (För det gör jag inte, jag orkar inte. Jag bara gråter en skvätt både idag och igår)
Det värsta är att jag fortfarande kan tänka det...


Om vi delade mig mitt itu skulle det rinna åt två olika håll.

Jag är utmattad. Försöker hitta en anledning till att inte åka. Men jag vill åka. Jag tycker att det ska kunna bli roligt. Jag vill fira Cassandra. Men jag är rädd. Vill därför inte åka. Känner mig obekväm. Har ingen bra present. Är super trött. Orkar inte ens duscha. Vill egentligen bara lägga mig i soffan.

Jag får för mig att jag inte vill åka av den anledning att jag tycker det är enklare att bara vara hemma. Vill se Real Madrid - Barcelona och äta mina nötter. Men tänker att jag faktiskt säger att jag ska bryta mönster. Undrar ändå om det här är rätt sätt?

Jag är nervös. Nervös för att träffa människor jag inte känner. Nervös för att träffa människor jag en gång känt men absolut inte känner längre. Men jag känner för att jag vill åka. Tror att det kan bli jätte roligt. Vet att jag skulle ångra mig om jag inte åker. Jag vill ju fira Cassandra. Cassandra ställer upp. Hon bryr sig. Det har dem alla gjort, men jag vet att jag varit svår. Jag vet att det är allt på ett kort. Men jag vet inte ifall jag vill spela kortet. Mitt horoskop säger att jag inte ska spela några spel idag. Jag mår bra utan. Då slipper jag vinna, och jag slipper att förlora. För jag vet ännu inte om jag vill vinna igen, eller om jag faktiskt kommer vinna genom att förlora - helt och hållet.



Jag lägger mig bredvid och tänker att någonting så enkelt kan göra mig så lugn

Jag drömde inatt att han återigen imponerade så starkt, att jag stod med halvöppen mun och undrade hur han än en gång kunde få mitt hjärta att smälta. Att han bar upp mig när mina ben sviker, så fort han kallar mig för vacker. Ja, jag drömde att han bad mig berätta en av mina historier, samtidigt som han kan ligga och pilla mig i håret.
Det var en dröm, som om jag hade varit med om det här förut. Någonting som kändes så välbekant. Som en vana. Men jag har aldrig varit med om något av det där. Halvöppen mun, ben som sviker och ett smält hjärta har jag haft. Men aldrig av den orsaken att jag haft någon så nära. För jag knuffar alltid bort dem innan de kommer fram.

För när jag vaknar fortsätter jag drömma i vaket tillstånd. Jag fullföljer drömmen och där lockar han mig, endast av den anledning att han kort därefter ska kunna gå. För jag vet att han vet om min svaghet - att jag, i alla drömmar, är lika svag för honom som jag, i vaket tillstånd just nu är för choklad...

Kate Nash - Nicest Thing

Jag har en dagens låt idag, och den är enkel av flera olika anledningar.
Mest för att jag också brukar önska sådär tror jag!

I wish I was your favourite girl
I wish you thought I was the reason you are in this world
I wish you couldn't figure me out
But you'd always wanna know what I was about
I wish you had a favourite beauty spot
that you loved secretly because it was on a hidden bit that nobody else could see
I wish that without me you couldn't eat
I wish I was the last thing on your mind before you went to sleep

Look, all I know is that you're the nicest thing I've ever seen
And I wish we could see if we could be something


RSS 2.0