Jag ska göra Spegeln varje dag

Jag insåg att jag har gjort min egen version av spegeln varje dag.
Jag ska fortsätta med det, men börja göra rätt.

Idag är jag glad för att...
  • Linnea har gett mig så mycket posivit under helgen.
  • Stockholm är ett ställe som jag trivs på
  • Jag träffade Adde, som är otroligt givande och rolig att vara med
  • Bion jag och Linnea såg på satte igång positiva tankar
  • Adde hade en present till mig
  • Jag inte lämnade ifrån mig presenten under de 3 timmarna som jag satt på tåget
  • Jag insåg att mycket utav det som stod i boken, har jag redan i huvudet
  • I framtiden ska jag använda mig ännu mer av min pedagogik
  • I framtiden ska jag leva mer som jag lär
  • Livet inte behöver vara perfekt för att vara bra
  • Jag åt naturgodis på tåget och ändå kunde äta kvällsmat när jag kom hem
  • Jag har ätit så mycket gott, mått så himla gott och Fortfarande kommer i brallorna
  • Jag var till hjälp åt tjejen som satt bredvid mig när hennes telefon slutade fungera
  • Jag inte har varit ledsen en enda gång under hela helgen
  • Martin, Alfred och Hans satt bredvid mig på tåget och såg sådär mysigt slitna ut
  • Min största finne i ansiktet börjar försvinna.
  • När jag kom hem var jag inte sur eller kort i mina svar
  • Jag var glad över att se Pappa i bilen
  • Jag var glad över att se Mamma i köket
  • Jag var glad över att se Lisa, även om hon var dryg på sitt rum
  • Pernilla skrivit i min logg på Facebook att hon beundrar mig
  • Musik kan få mig på så himla gott humör

När man är kär eller skuldsatt, är det någon annan som har övertaget

Jag fick precis svar på varför jag kunde släppa allt varje gång han bad mig att komma.
Varför jag känt att jag skulle kunna flytta till andra sidan jorden om han skulle be mig.
Varför jag kunde låta honom behandla mig som han ville, bara för att få vara med honom.
Eller varför jag skickade sms, även då jag sa att jag skulle låta bli.

Jag hade aldrig övertaget.
Jag var kär, men inte han.
Han hade alltid övertaget.
Jag var kär, men det var aldrig kärlek.

När mamma är stor, ser hon sin dotter leva för sig själv

Hon frågade mig varför jag var så arg.
Jag grät och sa, jag är arg för att jag går runt och är besviken.
Jag är besviken på att jag behandlar de bästa människorna runt mig, som sämst.
Att jag lägger energi för att försöka hålla kvar människor som inte ens bryr sig. Och därför inte har varken tid eller energi att ge till de som förtjänar det.
Jag är besviken över att jag ger dem känslan av att de inte är tillräckliga.

Hon grät och sa att jag inte behöver bevisa någonting.
Sedan frågade hon mig vad som har hänt med världen. När mamma var liten levde dem för varandra.
När mamma är stor, ser hon sin dotter leva för sig själv.
Jag är fullt upptagen med mig själv!

Jag har nämligen ingen kraft att hålla kvar de människor jag vill leva för.

Sedan grät jag ännu mer för att hon grät, av den simpla anledningen - hon bryr sig (för) mycket.
Men jag älskar henne för det!

Du köper mig med ditt leende, jag betalar för dina lögner

Du sa att du inte ville att det skulle krossa mig, så jag vet att du inte menar att vara elak.
- Men det krossar mig.


När han vill, tar han makten och säger att vi hör ihop.
Men med samma makt får han mig att känna mig som ett andra hands val.
En reserv, eller tidsfördriv.

Och jag säger högt och tydligt, jag är klar med det här.
Jag förtjänar bättre och det här var sista gången!
För jag börjar bli jävligt trött på att sitta ensam och vänta på att mina ljus ska brinna ut.
Och jag blir mer och mer övertygad om att ljuset kommer hinna slockna, innan han hinner prata...

Men så ler han, precis sådär som bara han kan, och i samma sekund har jag redan glömt vad jag sa sekunden innan.

Du köper mig med ditt leende & jag betalar för dina lögner.
- Jag är för svag för ditt leende

Jag läste att det var omöjligt att leva lycklig utan dig

Ibland blir jag nyfiken på hur jag egentligen känt och tyckt under åren. Jag älskar att jag har sparat så mycket bara genom en enkel dagbok.

Jag fastnade i det jag skrev för 6 år sedan.
Sedan kom jag tillbaka till samma sak 3 år efter.
Och det var ytterligare samma visa i dagboken 2009.

Jag läste att det var omöjligt att leva lycklig utan dig, så jag var tvungen att skriva igen.
Jag skriver att jag är lycklig och att det måste betyda att du fortfarande har samma roll.
Lite längre bort på kartan, men nog så nära i både hjärta och knopp.

Jag behöver inte alls blunda varje gång jag vill att du ska vara nära.
Jag behöver inte alls vara ledsen för att vi sov de sista timmarna.
För jag är lycklig - du är nära.
Love you!

Den jävligaste stunden i livet var när du bad mig att gå åt andra hållet

Jag har aldrig varit något vidare fan av Lars Winnerbäck. Men en sak har jag alltid hållit med honom om.
Den vackraste stunden i livet var den när du kom. Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick.

Men jag hade fel...

Den jävligaste stunden i livet var inte alls när du gick, utan när du bad mig att inte följa efter.

RSS 2.0