26 uppdrag, vilket innebär 520:- till Cancerfonden

 
  • Laga mat i någon annans hem
  • Knyta två kontakter 
  • Göra en utflykt du aldrig skulle kunna göra här
  • Gå på en date
  • Hitta en sminkväska i märket Luis Vuitton
  • Hoppa bungyjump (fanns ej!)
  • Äta bläckfisk på grekiskt sätt
  • Springa 1 mil 
  • Parasailing (fanns ej!)
  • Beställa mat på grekiska (det enda jag kunde säga vad, jag vill ha en sallad - och det ville jag ej ha)
  • Dansa till Gyllene Tider med ditt cyklop
  • Gå fram till ett kompisgäng och fråga om ni ska ta en bärs tillsammans 
  • Gå in på ett bageri och fråga ifall dom kan lära dig baka
  • Fråga någon vart Big Ben ligger
  • Gå på picknick
  • Äta en 3-rätters middag
  • Få en drink uppkallad efter dig 
  • Byta kläder med en kille och ta kort 
  • Få ett gäng dansa ketchupsången med dig 
  • Stå på händer i poolen
  • Bygga ett sandslott 
  • Hitta 10 blå saker
  • Bilda ett ord av de första bokstäverna av de blå sakerna 
  • Komma över din flygrädsla
  • Bada med delfiner (fanns ej!)
  • Klättring 
  • Få minst 3 människor att börja dansa på gatan
  • Gå på en grekisk afton där de spelar Bozoki
  • Ta dig till en by utanför staden och säga hej till en lokalbefolkning
  • Extra poäng om du frågar hur den mår, på grekiska naturligtvis! 
  • Lära dig räkna till 10 på grekiska
  • Dricka en ozou
  • Måla en tavla och sälj den (skänk pengarna till cancerfonden)
  • Gå till "Gamla stan"
  • Äta gyros i pita, med tzatsiki

Då ska jag krama dig så luften nästan tar slut

Jag kom hem och berättade att jag hade hyrt ytterligare en film.
Det är en sann historia om surfing säger jag, och min syster frågar om det var för att jag saknade dig så mycket. Jag nickade, och släckte sedan lampan. 
Jag visste att jag skulle bli rörd! Oavsett om den skulle vara sorglig eller inte, visste jag att jag skulle bli tårögd.
That's just who I am. 
 
Och när den var slut spolade jag tillbaka för att höra det en gång till.
"Rädsla och Panik är två, helt skilda känslor. Rädlsa är hälsosamt. Panik är dödlig. 
Och han frågade hur man kan undvika panik när man är livrädd? 
- Man identifierar rädslan. Sen frågar man sig själv vad det egentligen är man är rädd för.
Så jag gjorde det.
 
Det är precis som att jag behövde 13806 km för att lära mig att sakna dig på ett äkta och uppriktigt sätt. Som att jag inte förstod att de tidigare 308 km faktiskt var ett avstånd värt att sakna någon för. 
Precis som att jag behövde skriva, i klartext, utan musik för att förstå hur viktig du är för mig. Som att jag inte förstod att det kanske finns en anledning till varför jag har dig som bakgrundsbild.
 Och det är precis som att jag inser hur mycket jag bryr mig om dig när jag saknar dig såhär. Som att jag inte förstod att de tidigare lyckorusen faktiskt var en känsla värd att bry sig om någon för.
 
- Och all den här saknaden gör att jag längtar förbannat mycket till dagen då jag får se dig igen. 
Då ska jag krama dig så luften nästan kommer ta slut. 
 
Kram
Sofie

Och så skar hon sådär i mitt hjärta igen, min fina tjej

För 5 dagar sedan konstaterade hon att hon hade blivit klokare. Tack vare mig!
För 21 timmar sedan skickade hon kramar till mig, och jag log för att jag tycker om henne.
Så för 1 timme sedan skar hon i mitt hjärta när jag såg henne på Twitter.
 
"Att vara en sådan person som bryr sig mycket om andra, till ingen nytta, tar oerhört mycket av ens tid. 
Jag har alltid varit en person som hjälper andra.
Men när jag själv behöver hjälp vill jag inte ta hjälp av andra, då det känns som att de inte förstår sig på mig." 
 
 
Vet du vad man gör då? Svarade jag.
Man skriver ett brev till sig själv!
Du kan till och med posta det på posten, för tanken är att du ska öppna det igen efter minst 3 dagar.
Vet du varför det hjälper? Frågade jag.
För man är aldrig så klok som när man hjälper någon utstående! 
 
En klok idé tyckte hon. Hon har nämligen alltid velat skriva ett brev till sig själv,
min fina tjej.

RSS 2.0